lördag 6 september 2014

Vattenhjul, stånggång och vändbrott

_DSC0190p

Kan ni tänka er gruvarbete före elektricitetens tid? Med gruvgångar och schakt som sträckte sig hundratals meter under jord. Under grundvattennivån. (Jag menar, bortsett från dålig luft och usel belysning.) Fick man inte bort vattnet på något sätt, skulle gruvhålen bli vattenfyllda på nolltid.

Men det fick man. Med hjälp av…   vatten.

Det har funnits en stånggång (eller konstgång) i Pershyttan sedan slutet av 1600-talet. Från början var den 600 meter lång och hade två vändbrott där kraften ändrade riktning mot gruvorna. Det var ju inte alltid som stånggången gick att lägga vinkelrätt mot gruvan, alltså måste gången kunna vinklas.

_DSC0180p

I hjulhuset finns det stora vattenhjulet, som är ett överfallshjul på 15 meter. Och det som gjorde Mira alldeles väldigt lycklig, var att gången var…  igång.

_DSC0191p

_DSC0184p

Vattnet leds från Smygarebäcken via en ränna i trä.

_DSC0187p

Vattenhjulet får stångarmarna att röra sig fram och tillbaka under ett förfärligt gnissel och knak. Fram och tillbaka. Fram och tillbaka.

_DSC0188p

_DSC0189p

På sina ställen måste stångarmarna skarvas och detta gjordes på det här intrikata viset; en blixtskarv. Vackert!

_DSC0185p

Gången är bara i bruk så långt som rödfärgen sträcker sig, och är därefter kapad. Att ha den igång hela vägen skulle nog te sig alltför kostsamt.

_DSC0196p

_DSC0201p

Och här har vi första vändbrottet. Den isärtagna blixtskarven grinar mot oss som en åldersstigen drake. En drake som gjort sitt och tystnat för alltid.

_DSC0202p

1930 ersattes stånggången vid Pershyttan av elektriska pumpar. 

Vilket får mig att börja fundera på el- och oljeberoende. Sverige är ett vattenrikt land, och vattnet rann i stort sett alltid på en sån här plats. Men strömmen kunde gå och oljan kunde ta slut. Och ja…  Oberoendet gick åt pipan.

Roligt är i alla fall att gången hålls i skick, så att man kan få se hur det fungerade. Enkelt, hyfsat driftsäkert, miljövänligt och gräsligt skramligt.

1 kommentar:

Det är alltid lika spännande att få veta vad någon tycker. Markera Namn/URL om du inte har något Google- eller Bloggerkonto. Har du ingen URL så räcker det att fylla i namn. Eller alias. Du kan vara anonym också om du vill.