torsdag 30 september 2010

Hållplats

_DSC0058hp 

_DSC0013hp

_DSC0019hp

_DSC0021hp

_DSC0015hp

_DSC0016hp

_DSC0059hp

_DSC0017hp

_DSC0018hp

onsdag 29 september 2010

Återbesök hos herr A Pictor



I går kväll fick jag ytterligare ett tillfälle att i lugn och ro titta på Albertus Pictors målningar i Täby kyrka. Jag var ju där i augusti förra året, men hade då inte vare sig tid eller möjlighet att komma målningarna så nära inpå livet.



Den här gången kunde jag både komma närmare och få veta lite mera. Bilden ovan föreställer David med Goliats avhuggna huvud.

De här målningarna tvekar inte direkt för att visa vare sig himmel eller helvete och vad som kan hända omfall man avviker från den rätta vägen.




Kyrkan är fylld av dessa slingrande växtornament. Nästan som att titta upp i en frodig djungel befolkad med en mängd bibliska figurer. Nackspärrskonst.



Här utsätter den lede Jesus för frestelse. En riktigt ful fan.



Männen med druvklasen. De är de spejare som Moses sände ut i öknen för att se om hans folk var på rätt väg. De återvände med en druvklase så stor att den måste bäras på en stång. Jesus liknade sig ibland vid en druvklase, anspelande på att han var den rätta vägen.

I underkant på bilden ovan syns guldkalven. Den som det dansades kring. Vanligtvis står kalven upp på den här typen av bilder, men här fick uppenbarligen inte benen plats eftersom nästa fält kom ivägen. Därför avbildades kalven liggande.




Mera slinger. Vackert. Svulstigt. Frodigt.



Fönstren på söderväggen gjordes större efter att kyrkan dekorerades och det fick till följd att målningarna skadades eller försvann. Man kan svagt ana bilder och får gissa sig till vad som funnits där.



Jag kunde också komma den berömda schackspelet med döden lite närmare. I textremsan ovanför står "Jag spelar dig matt". De här figurerna sitter inklämda i trappan upp till läktaren. Förra gången jag var här var grinden låst och jag kunde bara snika mig in med kameran.



De olika språkbanden som finns invid målningarna har nu blivit rengjorda, analyserade och tydda och finns utgivna som en bok tillsammans med målningarna.



Ormen, med krona på huvudet, erbjuder Eva av den förbjudna frukten. Just den här målningen sitter uppe ovanför läktaren och nederdelen, bland annat med ett livshjul, försvann vid läktarbygget.



Skuld- och skamhörnan. Profeten Elisha blir hånad av ynglingar och raskt kommer björnar och äter upp ligisterna som straff. I rutan bredvid ligger gubben Noa och sover ruset av sig (mycket vin, ja - mycket vin, ja - detta gjorde han...) och hans söner står runt om och skäms. En av dem har påpassligt lagt sin rock över gubben, eftersom han ju blottade sig.

Flera av bilderna berättar om händelser i Gamla testamentet som förebådar händelser i Nya testamentet. Nedanför dessa två målningar finns en som visar hur Jesus hånas inför korsfästelsen och får sin törnekrona.




Som förlaga till sina målningar har Pictor använt Biblia Pauperum, de fattigas bibel, som var en bildbibel som sammanställdes på 1200-talet för icke läskunniga.




En av kyrkans väktare - en hund, med den vegetativa svansen slingrande upp efter väggen.



Den nya orgeln från 1994 skymmer tyvärr en hel del av målningarna. Jag förstår inte riktigt varför det promt skulle sättas dit en sådan bamse. En mindre orgel och större möjlighet att se målningarna bakom tycker jag hade varit bättre.



Sålunda smög jag ut i septemberkvällen full av 1400-talstankar. När jag passerade långhuset såg jag framför mig kvällens sista bild. Det växer där inne. Växer och myllrar och tisslar och tasslar. När vi inte ser pratar de med varandra. Alla Albertus figurer.

För mera fakta om Albertus Pictor och kyrkan, se mitt förra inlägg om Täby kyrka.

Klickvärda är de, alla bilderna!

måndag 27 september 2010

Vildsvinet och ödlan

_DSC0089g

I Ulriksdals slottspark sitter två vildsvin. Ett på var sida om fontänen mitt i parken.

_DSC0088g

Tittar man riktigt noga på det ena svinet, så ser man att det kikar på någonting.

_DSC0087g

En liten, liten ödla håller på att klättra uppför dess ena ben.

_DSC0090g

Vem, om inte Carl Milles, kunde hänge sig åt dylik vildsvinshumor…

_DSC0092g

Uppdatering: Bloggvännen Karin på Fox skrev i en kommentar om en bok om Millesgården som hon illustrerat. Där finns vildsvinet med. Kolla hennes underbara bilder här!

söndag 26 september 2010

Lösningen på problemet...

...heter Windows Live Writer!!!

Underbart! Lätt som en plätt och snabbt som en dans!

Kolla och hämta här
!!!

Tack snälla Fixa Din Blogspot!

Fast det allra bästa vore ju om Blogger tog sitt eget förnuft till fånga förstås!!!

Testar Windows Live som inläggsredigerare

pall

Kan det här vara det sätt som jag kommer att redigera på i fortsättningen?

tracks

Ingen skulle vara lyckligare än jag om det ville fungera…

mu

Nå, får inte vänstermarginalen att helt linjera, men det går som en dans jämfört med Bloggers egen "nya" inläggsredigerare! Hör ni det Blogger!!! Skärp er!

Uppdatering: Yep! Nu har jag löst problemet med hackiga vänstermarginalen också!

Bloggvärlden! Jag är igång igen!!!


Orkar inte...

Jag får ingen ordning på den nya inläggsredigeraren. Bildplaceringen "ingen" finns inte längre och allting blir bara fult, fult, fult. Det finns ingen annanstans att lägga text längre, än höger om bild, vänster om bild eller centrerad under bild. Vänsterställd text under bild går inte med mindre än att man lägger den som bildtext och då funkar inte radbrytningar eller det typsnitt man valt.

Blogger är inte längre ett bloggverktyg för oss som är intresserade av snygg layout och grafisk formgivning.

Jag lägger av!

Gudihimlen vad jag sörjer min blogg!!!

lördag 25 september 2010

Ren goja - eller bevisa motsatsen!

Bloggers nya inläggsredigeringsfunktion är rena rama skiten! Jag trodde det var bilderna som skulle bli problem, men det har jag lyckats lösa. Nej - det stora problemet är texten. Åtminstone för oss som lägger in bilderna först och vill skriva sedan.

Texten far hit och dit och skriva under bilderna med snygga radbrytningar och avstånd däremellan GÅR INTE!

Till saken hör att jag är en mycket van datoranvändare som inte bangar för att knacka HTML-kod. Den vanliga (gamla) redigeringsfunktionen ska de ta bort inom kort, hotar de med. För vissa verkar de redan ha gjort det.

Kan någon förklara detta för mig?

Blogginlägget nedan, som i vanliga fall skulle ha tagit mig en kvart att lägga in, har jag slitit med EN TIMME!


Minns i november...



Minns i november den ljuva september,
Den tid då äpplet faller moget,
Grå är november men ljus är september
För den som bara väntar troget.




Mörk är december men ljuv är september
Då livet är öppet och redoboget.
Dofter vi anar och vinden oss manar att följa,
Följa, följa, följa, följa, följa, följa, följa, följa, följa.




Minns i november den ljuva september,
Då solen styrs med silkestömmar
Grå är december, men ljuv är september
Då natten ger oss gyllne drömmar.




Ljuv är september - en helt annan timbre
Får fåglars drill och vart källsprångs bölja
Hösten vi anar, och vinden oss manar att följa,
Följa, följa, följa, följa, följa, följa, följa, följa, följa.




Mörk är december, men ljuv är september
Du vet att vintern kommer åter
Minns då september, den ljuva september
Då bara tårepilar gråter.




Grå är november och kall är december
Men ljuv är september, då råg ses bölja
Spar dina tårar, vi vet ju att vårar skall följa
Följa, följa, följa, följa, följa, följa, följa, följa, följa...




Text: Gösta Rybrant.

fredag 24 september 2010

Jellon



Dörrlejon på Stockholms slott.

onsdag 22 september 2010

Som man är klädd blir man hädd...






Svenskt Husmoderslexikon 1957.

Någon som ska gifta sig? Bara att gå ut och skaffa sig en Stor Toalett! Eller ett gäng ordnar...

Over the Rainbow



tisdag 21 september 2010

Filmstaden i Råsunda - från strutsfarm till banbrytande filmhistoria



Vid förra sekelskiftet tyckte damer om att ha plymer i hatten. Av den anledningen låg något så exotiskt som en strutsfarm ute i det då lantliga Råsunda norr om Stockholm.

När farmen blev till salu köpte direktören för Svenska Bio, Charles Magnusson, upp marken för att bygga det som skulle bli en av världens modernaste filmstudios.

Anledningen till att den hamnade just här: närheten till Stockholm och den ostörda miljön. Perfekt för filmskapande.




Arkitekten Ebbe Crone ritade och 1919 påbörjades bygget. Här byggdes bland annat Lilla ateljen, Administratörshuset, Laboratoriehuset, Regissörspaviljongen och Portvaktsstugan. Många av filminspelningarna gjordes dessutom utomhus på området.




Redan 1920 spelades den första filmen in, Körkarlen av Selma Lagerlöf med Victor Sjöström som regissör och med den banbrytande filmfotografen Julius Jaenzon bakom kameran.



Körkarlen och fem andra filmer har förresten kommit i nyutgåva i boxen Svenska stumfilmsklassiker med fantastisk musik av den duktige Matti Bye.



Sedan följde filminspelningarna slag i slag och inte mindre än runt 400 filmer har spelats in här mellan 1920 och 1969 när storstaden började komma alltför nära med oväsen och höghus som envisades med att spegla sig i kameralinserna. Dock har ytterligare några filmer spelats in här i modern tid.



Många är de regissörer och skådespelare som verkat här. Alltifrån Ingmar Bergman och Den gudomliga...



...till Nils Poppe och Sickan Carlsson...



Här hittade jag också Herta Hillfons skulptur av allas vår kära Astrid, och kanske är det så att någon av alla hennes älskade filmer hann spelas in härute. Jag har inte lyckats hitta några belägg för det. Dock ej Bröderna Lejonhjärta. Den spelades in 1977.



Gråter Astrid? Eller är hon bara rörd?



Administrationshuset med utkikstorn.



Portvaktsstugan där portvakten med sina folkilskna hundar höll till. Gudnåde den som kom i olovligt ärende.



Visste ni förresten att all film som användes på den här tiden var brandfarlig? Och inte bara brandfarlig, utan rent av explosiv. Därför fick den förvaras i brandsäkra betongbunkrar, kassematterna, som också fanns på området.

Jag hanterade själv metervis med gammal nitratfilm under min tid som museifotograf. Det var bokstavligen livsfarligt - men den var värdefull och innehållet måste räddas till eftervärlden. Det finns företag som specialiserat sig på sådant.

Man fick nosa på rullarna. Luktade de sött så hade nedbrytningen börjat och då kunde filmen till och med självantända. Vi fick ordna specialtransport till Stockholm med de värst angripna filmerna...





I den gamla portvaktsstugan finns numer ett litet café där det vid mitt besök utlovades våfflor. Prima tänkte jag. Synd bara att jag inte hann vänta på att det skulle öppna.




Här skulle rivas för att få ljus och luft, men det kom en ekonomikris emellan. Stora ateljen och verkstaden föll ikull men resterande hus står kvar och är q-märkta.

Här finns nu biograf, bostäder, produktionsbolag och konstnärer och SF har flyttat tillbaka sitt huvudkontor hit.




För den som vill veta mer om gamla Filmstaden i Råsunda, rekommenderar jag Stiftelsen Filmstadens Kulturs eminenta hemsida.



Godnatt!