Gör ditt eget skivomslag

Surfade runt lite och hittade den här utmaningen hos Stationsvakt, som visst hade hittat den hos Moderskeppet. Det är en lite annorlunda utmaning för er som gillar att photoshoppa. Klåfingrig som jag är, kunde jag inte låta bli att nappa...

Här kommer reglerna:

1 - Gå till http://en.wikipedia.org/wiki/Special:Random Namnet på artikeln är namnet på ditt band.

2 - Gå sedan till http://www.quotationspage.com/random.php3 De sista fyra eller fem orden i det sista citatet på sidan är titeln på din skiva.

3 - Gå slutligen till http://www.flickr.com/commons/ Tredje bilden på sidan är ditt omslagsfoto!

4 - Nu kommer det roliga - Starta Photoshop och gör ditt skivomslag!

5 - Posta bilden någonstans på nätet och skriv en kommentar här med länken. Eller posta den på facebook, myspace eller gör vad du vill ;)

Så här blev mitt skivomslag:



Av den här bilden...

Animal Farm

När jag nu ändå är inne på det här med filmer, måste jag bara nämna Animal Farm. Den tecknade filmen som bygger på George Orwells bok med samma namn, som han skrev 1945. Filmen gjordes tio år senare.

Jag måste ha varit i trettonårsåldern när jag såg den. Tecknad film stod det i Röster i radio, som TV-tidningen hette på den tiden. Nog måste det ha stått mer, men jag läste inte mer, utan satte mej för att titta. Jag var ensam hemma. Den var hemsk. Jag har sällan gråtit så... Jag drömde mardrömmar länge om hur de körde Boxer till limkokeriet. Jag var för ung för att förstå satir.

Fantasia

I min serie inlägg om filmer som betytt mycket för mej när jag var barn, har nu turen kommit till Disneys Fantasia. Fantasia blev klar redan 1940, men jag vet inte vilket år jag kan ha sett den eller hur gammal jag var. Tillräckligt gammal för att förstå och tillräckligt liten för att bli totalt gripen.

Kombinationen tecknad film och klassisk musik var något som passade mej perfekt. Jag är ju uppvuxen på den tiden då man såg en Disneyfilm om året, på sin höjd och så Kalle Anka till jul då förstås. Disney var magiskt då. Inte något man fick till vardags.

Fantasia består av åtta olika klassiska musikstycken, var och en illustrerad av sins emellan helt olika animationer. Plus en som jag tyckte var spännande och lite småkul: The Soundtrack; Det blyga ljudspåret.

De klassiska musikstyckena är...

Toccata och fuga i d-moll av Johann Sebastian Bach

Nötknäpparsviten av Pyotr Ilyich Tchaikovsky



Trollkarlens lärling av Paul Dukas

Våroffer av Igor Stravinskij



Pastoralsymfonin av Ludwig van Beethoven

Timmarnas dans ur La Gioconda av Amilcare Ponchielli

En natt på Blåkulla av Modest Musorgskij



Ave Maria av Franz Schubert



Fantasia hade svensk premiär 1942.

All musik framförs av Philadelphia Orchestra med Leopold Stokowski som dirigent.

Jag blev helt enkelt tvungen att rota fram dvd:n och titta på filmen igen. Det är märkligt hur filmer kan sätta sådana spår i ens medvetande som Fantasia har gjort. Man kan ju inte direkt kalla det en barnfilm, därtill är alltför många sekvenser alldeles för skrämmande.

Fantasia är en sanslös kavalkad med allt ifrån sirliga små älvor som sprider dagg och isrosor via Musse Pigg som trollkarlslärling, dinosaurier som går under och elefanter som blåser bort till benrangel som stiger upp ur sina gravar. Märkligt nog var mina favoriter inte de som man skulle kunna tänka sej; de dansande flodhästarna, de små enhörningarna och nakna keruberna och inte heller Musse Pigg.

Jag tycker fortfarande att filmen är helt otroligt välgjord. Och bakgrunderna, de tecknade bakgrunderna är makalösa...

Och som grädde på filmmoset - den svenska speakerrösten är gjord av Jan Malmsjö. Vem som speakade originalfilmen på svenska kommer jag inte ihåg.

Utsikt 090227

Soligt. 1 plusgrad. 2 sekundmeter.

Ninnas ordgåta

Gå in och kolla på Ninnas blogg och se om ni kan lösa hennes ordgåta!!!

http://ordagrannt.blogspot.com/2009/02/gissa-ordspraket.html

Brel

Jag glömmer det aldrig. En sen kväll på Högbergsgatan i Stockholm efter en god middag. Alla har gått och lagt sej. Kvar sitter jag och skådespelarvännen. Och då sjunger han den här sången för mej. Det är vid sådana tillfällen som allting brister och långsamt, långsamt sys ihop igen av en underbar röst och en oerhörd inlevelse. Magnus, näst Brel själv gjorde du det bäst!

Bokrea

Jaha! Kunde inte hålla mej borta i år heller. Och lika lycklig känner jag mej varenda gång som jag får gå hem med mina fynd. Trots att jag med klaustrofobin i halsgropen, svettig, eländig och med ytterkläder på i en varm butik, måste trängas med en färfärlig massa folk som också bär på en massa böcker. Hursom... Detta köpte jag på Akedemibokhandeln:

• Sverige - Vägatlas med GPS-koordinater. 79:-
• 111 öppna trädgårdar i Sverige, Monica Björk. 99:-
• Lysande skärgård, Anders Hedin. 149:-
• Svenska slott och herrgårdar, Fredric Bedoire. 159:-
• Mina egna Stockholmspärlor, Jan Bergman. 79:-

Kaknästornet

Varför inte? Det var länge sedan jag var uppe i Kaknästornet. Och jag gillar ju torn...

Väl uppe höll jag på att tappa andan. Inte bara för att det var så högt, utan för att det blåste nåt förskräckligt. Isvind. Dessutom var hela utsiktsplanet inburat, så världen tedde sej minst sagt rutig. Ville jag ta livet av mej, så fick jag göra det någon annanstans, för här gick det inte att kasta sej ut.

Med jämna mellanrum satt små låsta luckor, perfekta att sticka ut ett objektiv igenom. Men som sagt - låsta. Ganska folktomt också. En handfull vindpinade besökare stretade runt i blåsten, med hår, kappor och mössor flygande åt alla håll.

Med halvt förfrusna öron och fingrar fick jag ta skeden i vacker hand och trava ner en trappa till baren och ta mina bilder genom fönstren. Blev en smula speglingar och cyanstick, men det får jag leva med. Det lär ju vara guldfolierat glas...

Djurgårdsviken, Saltsjön och längst bort Mälaren. Och Stadshuset mitt i.

Mot nordväst. Värtahamnen, Hjorthagen och Solna. Klicka på bilderna så blir de större!

Österut. Värtahamnen mot Lidingö.

Min feta, svarta ser rätt liten ut... För att inte säga tämligen mager...

Crossroads.

Det är som Tomteskur!

Butiken på bottenvåningen är en riktig turistfälla. Där bor kaninerna. Och älgarna.

Kaknästornet uppfördes mellan åren 1963 till 1967 som länktorn för radio- och TV-sändningar. Tornet har en höjd av 155 meter (170 meter inklusive masten) och 34 våningar och är därmed en av Skandinaviens och norra Europas högsta byggnader. Tornet ritades av arkitekterna Hans Borgström och Bengt Lindroos, samt konstruerades av Sven-Olof Asplund. Väggarna i bottenvåningen är utsmyckade i emaljerad koppar av konstnären Walter Bengtsson.

Tornet är gjutet i glidformsteknik (där betongformen följer uppåt med tornets växande höjd) och gjutningen utfördes med hög precision, i betongytan finns svaga reliefmönster inarbetade Relieferna föreställer olika typer av videotestsignaler som användes i analog television. Restaurangens fönsterytor är belagda med en tunn guldhinna, för solavskärmningens skull. (Fakta Wikipedia)

Djurgårdsbrunnsviken

Efter mitt omtumlande besök på Tekniska museet traskade jag ut i den grånande februarieftermiddagen. Ledig och utan större lust att åka direkt hem. Solen gömde sej i en sky och det började bli lite kyligare. Jag gick ner till vattnet. Det var ganska många som promenerade, med eller utan vovvar. De flesta med. Ja, tänkte jag - det här är också Stockholm.

Nordiska museet. Det museum vars institution jag tillhörde ett antal år. Belägen i Villa Lusthusporten. Kräver ett eget inlägg. Längre fram.

Rosendals slott. Hm. Fler inlägg på gång...

Mot Djurgårdsbrunn.

Nu vet jag! Kaknästornet!

Djurgårdsbrunnsviken är en vik av Saltsjön i Stockholm. Den sträcker sig från Ladugårdslandsviken mellan stadsdelarna Östermalm och Djurgården och fortsätter vid Djurgårdsbrunnsbron ut i Djurgårdsbrunnskanalen. Viken är 2000 meter lång och upp till 380 meter bred. Ytan uppgår till 38.5 hektar, volym ca 1.56 miljoner kubikmeter. Djupet är från 2.5 meter vid Djurgårdsbron upp till 9.4 meters djup utanför Kärleksudden. För den som vill promenera runt viken är sträckan 4800 meter. (Fakta från Wikipedia)

Morfars avhandling på Tekniska museet

Jag tog eftermiddagen ledig idag för att besöka Tekniska museets arkiv. Jag hade nämligen fått reda på att där skulle morfars avhandling om Nyköpings bruk och faktori finnas.



Efter att ha stött på rejäl patrull och blivit tämligen snorkigt behandlad av Södermanlands museum, som också ska ha en kopia av avhandlingen, vände jag mej alltså till Tekniska museet. Och blev behandlad som en Very Important Person. Heders!

Det har varit en stor dag idag. Jag gick hem med 85 bilder i min kamera och ett löfte om en papperskopia av hela avhandlingen. Det är roligt att släktforska och det är roligt att följa i morfars fotspår...

Nu får vi se vad vi ska göra av materialet. Syster ska få titta igenom och se vad som är så intressant att det går att lägga ut på morfarsbloggen. Det här är SÅ spännande!

Steninge - skolflygeln

Så här låter Ville, Steninge Slottsträdgårdsmästare hälsa, när det gäller den förfallna byggnaden ute vid Steninge slott (som är till salu):

"Byggnaden kallas för skolflygeln och det har som namnet antyder, varit en skola där en gång i tiden. Det har även varit en biograf men när vet jag inte riktigt. Just nu används den bara som garage.

Vad som ska hända med den, får bli en fråga till de kommande ägarna. Norrmännen som ägt det hittills har ändå varit ganska duktiga på att renovera upp parken och byggnaderna. Man kan ju dock bara ta en sak i sänder, och flygeln har fått vänta på sin tur när man prioriterat tex sfinxmuren och slottstaken."

Tack för hjälpen, Slottsträdgårdsmästarna!

Falska von Dänikenstenar från Mars

När jag studerade vid Stockholms universitet för årmillioner sen, så hade Stockholms studentkår en tidning som hette Gaudeamus. Gadden gemenligen kallad. Av den minns jag ingenting. Utom serien på sista sidan. Blixt Grodon. Jag tror jag klippte ut varenda strip. Kamikazekoppar och grannas Hilmer.

Döm om min oerhörda förtjusning när jag av någon outgrundlig anledning fick för mej att jag skulle Googla på Blixt Grodon och hittade hans husses blogg. Lyckan är fullständig!

Klicka på bilden för att läsa texten!

Utsikt 090223

Mulet. 2 minusgrader. 2 sekundmeter.

Steninge slott

Söndagsutflykten den här blåsiga och snöiga sista söndagen i februari gick till Steninge slott vid Mälaren strax sydost om Sigtuna. Slottet och dess flyglar ritades av Nicodemus Tessin d.y. 1680 - 81 och stod klart 1705. 1706 gav ägaren Carl Gyllenstierna det åt sin hustru Anna i morgongåva.

När jag tittade in genom grinden, såg taket ut så här...

Den obligatoriska vindflöjeln på klockstapeln.

Det satt ett anslag på grinden att barockträdgården var stängd. Det var den inte, det gick att komma in, men den var tämligen kal och frusen, och det gick bara att få en svag aning om hur den kan se ut när den grönskar.

Det var inte första gången jag var på Steninge slott, men jag lyckas uppenbarligen alltid komma hit på vintern. Det blåste riktigt snålt och kändes kallt trots att termometern bara visade noll grader. Snön låg på tvären i luften.

Här kan du läsa Slottsträdgårdsmästarens trädgårdsspaning från Steninge slott och även se lite sommarbilder...